Slöjd

En av de mest svenska sakerna som finns är i många svenskars ögon slöjden. Faktum är dock att skolämnet slöjd uppstod i Finland, och att det gick på export till bl.a. USA.

Prästen Uno Cygnaeus fick 1861 i uppdrag av den ryska senaten att reformera skolsystemet i Finland, som vid denna tid var ett ryskt storfurstendöme. Cygnaeus skapade den finska folkskolan, som på många sätt liknade den i Sverige, även om inspiration också hämtades från bl.a. Schweiz. En av de nymodigheter som Cygnaeus införde var ämnet slöjd, som fortfarande är obligatoriskt i den finska läroplanen.

Finland hörde vid denna tid inte till Sverige, men banden mellan de två forna rikshalvorna var fortfarande täta, och Cygnaeus idéer fick fäste även väster om Bottenhavet. Decenniet efter att den finska folkskolan hade infört slöjd öppnade en svensk slöjdskola i Nääs utanför Göteborg. Bakom denna skola stod handlaren August Abrahamsson och dennes frus brorson Otto Salomon. Till att börja med utbildades enbart hantverkare, men från 1874 utbildade man även slöjdlärare till den svenska folkskolan. Skolan kom att bli så inflytelserik att ”sloyd” blev ett låneord i engelska språket, ett låneord som används än idag. Skolan i Nääs stängde på 1960-talet.

“Sloyd” i USA

En annan svensk, Gustaf Larsson, startade The Sloyd Teacher Training School i Boston och i New York. Larsson skrev även flera böcker om slöjd, vilka spreds inom USA, och en f.d. elev vid både Nääs och sloyd-skolan i Boston, Ednah Anne Rich, startade en slöjdlärarutbildning i Santa Barbara, Kalifornien.

En viktig princip inom slöjdämnet var, och är fortfarande, att låta barn och ungdomar prova på svårare och svårare uppgifter, och utvecklas i sitt arbete i takt med dessa uppgifter. Nya och mer komplicerade verktyg skulle också introduceras undan för undan. Det handlar dock inte om att öka svårighetsgraden markant från en uppgift till en annan, utan varje ny uppgift skulle utifrån elevens perspektiv upplevas som lika svår, eller lätt, som den föregående.